Vi har landat hemma igen efter en resa som bland annat innebar ett möte med vilda delfiner

en fantastisk upplevelse då det inte fanns några garantier att se delfiner överhuvudtaget på denna tur men vi blev välsignade med en hel grupp som simmade efter vår båt, lekte och visade upp sin unge!

Väl hemma igen har min mesta tid gått åt till att bygga upp min nya kurssida för online-utbildningar

där tanken är att man ska kunna hitta all ifrån onlineföreläsningar och minikurser för djurägaren till yrkesutbildningar och kurser i bland annat antrozoologi för den intresserade!

Vi har haft min kollega Carin och hennes unghund Selma på möte ett par dagar då vi arbetat med gemensamma projekt och till min förvåning och glädje tyckte Panter att det var alldeles underbart med nytt hundbesök – han som en gång var rädd för alla hundar (troligen efter att ha blivit bortjagad som hemlös)

En försiktig puss..

— och det roliga med en stor hund som man kan gå under!

Annars har jag reflekterat över vår lilla brokiga flock här hemma. Med djur med olika behov och två barn varav en har särskilda behov (eller egentligen tänker jag inte särskilda behov, jag tänker faktiskt vanliga behov som behöver ses till med särskilda sätt på grund av hans autism!) är det alltid någonting att pyssla med här hemma. Tur då att jag har min coola senior Pocahontas som liksom övervakar alltihop. Hon säger till när någonting behöver åtgärdas. Exakt hur hon gör det kan jag inte säga men hon gör det tydligt för mig om något behöver ändras. Exempelvis häromdagen då hon visade mig att Vera faktiskt inte längre är en valp och nu inte kan hålla på och leva runt längre när katterna äter. Jag har börjat sätta Vera bakom kompostgaller då katterna äter, vilket hon accepterar. Och så är lugnet återställt.

Utan Pocahontas kloka översyn vore vi en samling irrbloss. Med henne blir vi en fungerande flock. För det är jag alltid tacksam.

Pin It on Pinterest

Shares
Share This