Jag har ju under en tid skrivit blogginlägg med temat Antrozoologisk jobbdagbok. Detta är för att ge en bild av vad en Antrozoolog egentligen pysslar med, jag är ju den enda i Sverige som arbetar med detta som yrkestitel. En del av det jag gör delas av andra, allt ifrån sociologer till etologer, och en del är sådant som jag är ensam i landet om att göra. Jag hoppas att jag kunnat förmedla lite inspiration till vad en kan syssla med under detta område. Detta är tänkt som det sista inlägget på det här temat för efter sommaren kommer andra bloggserier.

Corona har ju slagit hårt mot många egenföretagare och att vara föreläsare i dessa tider är inte det lättaste. Jag har genomfört en del utbildningar online för länsstyrelser men framför allt har jag byggt upp min egen verksamhet med onlinekurser, något jag ju har beskrivit tidigare. Jag måste säga att intresset är helt underbart att ta del av. Det finns verkligen ett genuint intresse av något mer idag om djur, inte för att det är något fel på det som lärs ut på universitet utan för att det inte är allt! Det finns så mycket inom det tvärvetenskapliga synsättet på djur och människor som många vill ta del av.

En dröm vore att kunna ge en kurs i djur-människointeraktioner ifrån ett Antrozoologiskt och tvärvetenskapligt perspektiv på ett folkuniversitet eller universitet. Detta för att det skulle bekostas av skattemedel. Som egenföretagare tar jag så lite betalt som jag måste för att det ska kunna genomföras men det kan ändå vara stora summor om man har begränsade inkomster. Att få dela detta på andra sätt vore fantastiskt, men ännu har jag inte hittat någon sådan öppning.

Annat jag har arbetat med är förstås min kommande bok, “När elefanter drömmer” som i skrivande stund håller på att formges färdigt för tryck.En känslomässig bergochdalbana för detta är inte en faktabok som sådan.

Och på kattfronte;, nya reglerna från Jordbruksverket har givit upphov till många frågor. Jag har talat i radio, skrivit och berättat om detta på många forum.En viktig händelse för våra katter!

På hemmafronten har vår fina Panter, som tidigare varit hemlös, tyvärr blivit skadad. Han har än en gång blivit påhoppad av en katt i vår egen trädgård och på klassiskt sätt gav det upphov till rejäla varbölder, denna gång på svansen. När han började få ont hade vår lokala veterinär inga tider men jag fick hit en veterinär ifrån Nyköping. Ja, det kostade en del – apropå att det inte är gratis om vi ska ge våra katter fullgod omsorg!

Tack och lov var hon fantastisk och förstod mig då jag såg att han hade ont av behandlingen. En katt som klarar att lyfta huvudet och jama i protest trots lugnande har allt för ont! En del veterinärer hade nog ansett att det medicinska är det viktigaste men hon gav honom mer smärtlindring innan hon fortsatte. Att göra annorlunda kan förvisso få skadan att läka lika snabbt men det som händer inuti katten är någonting annat. Att få utstå en smärtfylld behandling utan att kunna värja sig kan traumatisera en katt lika mycket som en människa.

Att kattbett ger upphov till så här otäcka bölder finns det faktiskt en evolutionär förklaring på; katters bett innehåller otäcka bakterier och alternativet till att kapsla in dem är blodförgiftning. Men det gör också att den inkapslade bölden blir fruktansvärt infekterad och smärtfylld. Dagens tips till alla kattägare är alltså att aldrig låta ett kattbett gå förbi. Det läker fint på ytan men får katten inte dränage kommer det ge upphov till ärrbildning som är kontinuerligt smärtsam. Just sådan som vi också upptäckte senaste gången Panter fick behandling efter ett bett, ett gammalt “läkt” sår som satt i bröstet.

Nu mår alla bra igen och vi låter sommaren få komma.

 

 

Pin It on Pinterest

Shares
Share This